tisdag 23 december 2008

Introduktion

Jaha, ska jag verkligen börja skriva igen? Är det verkligen värt det? Ja, det äre la antar jag, har inget bättre för mig. Troligtvis kommer jag sluta efter ett tag pga tappat intresse och så kommer jag tillbaka några månader senare. Jag antar att det är så det är. Men aja, vad har hänt sen...augusti?! Oj, lite längre än vad jag hade väntat mig.. Iallafall, det har hänt en massa iallfall.

Jag har upptäckt att jag är en ganska arg person, klagar på det mesta och har en allmän negativ inställning till det mesta, man kan nästan kalla mig för pessimist, eller hur fan det nu stavas, rentav cynisk, men det är inte mitt fel att hela min omgivning har varit cynisk och som man säger. man blir den man umgås med. Ja, eller sin omgivning kalla det vafan ni vill men sån är jag.

Vad gör då en cynisk och negativ person på dagarna då? Sitter jag och surar och tar fram det negativa ur allt som sägs till mig? Ja, det gör jag. It makes me feel accomplished. Någon måste ju klaga, för det är alltid någon som ska klaga på det man gör, det är oundvikligt, det finns ALLTID en. Jag är bara negativ mot....det mesta som stör mig på något sätt. Om inte jag har något att klaga på så dör jag lite på insidan, det känns inte bra och jag blir frustrerad och väldigt arg. Jag gnäller kan man också säga, men det är upp till ni som orkat läsa så långt utan att tänka "gnällspik". Jag bryr mig egentligen inte om det är någon som läser detta eller inte eftersom jag vill bara skriva av mig eftersom det är lättare än att säga det till en enskild person, eftersom jag sluddrar lätt och har svårt att få fram allting på en gång. Så stopp the gnälling and fortsätt läs om ni orkar.

Jag brukar vara en ganska trevlig person i verkliga livet, social, pratar extremt mycket enligt vissa men jag är snäll och menar absoulut inget illa med det jag säger. Så hur kan jag vara så cynisk och negativ mot allt och alla? För jag har lärt mig att alltid se det negativa i saker, det hjälper mig få perspektiv på saker, och om jag har fel så får jag en glad överraskning. När folk säger att man ska se det positiva ur saker så blir jag...sur och säger därför ingenting utan håller inne cyniska Victor, för jag orkar allvarligt talat inte kasta mig in i diskussioner (stavning?). Det blir oftast så att det är bara jag som tycker en sak och man är...motsatsen till majoritet och eftersom vi är en demokrati och alla som jag känner är uppväxta med det, så vinner majoriteten. Så nej, jag orkar inte kasta mig in i meningslösa strider. Man kan nästan säga att jag är konflikträdd, men det är jag verkligen inte, om jag väl är inne i en diskussion så drar jag mig nog inte ut i första hand, om den inte blir utdragen och upprepande, för jag hatar verkligen att upprepa mig själv. Vilket jag oftast gör eftersom jag egentligen är ganska snäll, men bara till en viss gräns

Vad gör jag när jag inte gnäller, klagar, kalla det vad ni vill? Inte så mycket egentligen, jag skriver en bok eller rättare sagt, rekonstruerar min förra bok som gick förlorad i ett datorhaveri. Jag har kommit till sida 30 nu och det återstår 120 sidor. Historien är på ett sätt relaterad hur jag kände mig när jag gick i mellan-lågstadiet men det orkar jag inte gå in på så här sent, det rinner ur ögonen ungefär. Det är en av mina sk fritidtsaktiviteter, jag försöker väl komma ut någon gång ibland men det är väl ganska sällan med tanke på hur mycket alla andra är ute. Jag var innan en väldigt dedikerad WoW spelare, men har tappat suget för spelet då jag har insett att det slösar väldigt mycket tid och ja det är bara allmänt tråkigt. Annars är det väl musik och film som gäller för mig, jag är väldigt intresserad av film mest.

Nej, nu ska jag inte plåga er med mer text, denna bloggen kommer nu endast innehålla saker jag finner störande och lite av mitt liv ifall jag känner för det.

3 kommentarer:

  1. Om man har orkat att kommentera ska man också orka skriva i ett namn.

    SvaraRadera
  2. Mycket text men underhållande och intressant imo :)

    SvaraRadera