fredag 26 december 2008

Trådlöst, den felande länken?

Ja, åter är det dags för ett smärtsamt klagomål från min sida. Idag har jag inte hunnit få några speciella utbrott på saker, släktmiddagarna tar verkligen kål på mig, då jag tvingar i mig alla sorters julgodis som finns, vilket gör det här ämnet svårt att skriva med tanke på hur mycket jag vill spy över den personen som kom på allt det här!

Jag blir så sur när folk säger: "Du måste skaffa trådlöst, det är så himla bekvämt, när du har laptop så kan du ju sitta var som helst o surfa!"
Hur är det bekvämt när man kastas ut och in i internet hela tiden? Det är såå ostabilt så det inte är sant, jag är tvingad att sitta med en internetkabel på min LAPTOP pga den dåliga standarden på trådlösa routers.

Värst är det hos min käre far, där man min router är som ett migrationsverk! Slänger ut en hela tiden från internet och det går mig på nerverna! Tänk er om ni sitter och surfar, klickar er fram, och sen plötsligt så kan man inte fortsätta! För då har jag förlorat kontakt med internet, då måste jag springa ner, "resetta" routern, springa upp igen och VÄNTA. Den tiden det tog för mig att göra allt det där räcker för att få mig att glömma av vad fan jag höll på med eller vad jag tänkte göra! Och oftast räcker det inte med en sådan vända, utan kanske 10st per KVÄLL. Jag vill fan inte ha en jävla intervalls träning med att springa upp och ner i trappan hemma. Det är som routern har sitt eget lilla liv och gör allt den kan för att jävlas med vår familj. Lyckligtvis ska vi dra kablar över hela huset, men det ska FAN inte behövas göra! Det värsta är att jag känner INGEN som har detta problemet med trådlöst, enligt dem kastas de aldrig ut och jag har ändå provat många "routrar" så att säga. Jag antar att båda mina bostäder ligger jävligt dåligt eller så har jag bara haft VÄLDIGT otur med routrar.

Aja, nu ska jag inte störa er mer, ni måste ha energi att gå ut och slåss på mellandags rean!

torsdag 25 december 2008

Förpackningar, skapade av sadister?

Jag satt och tänkte på hur jobbiga förpackningar är egentligen. Till vissa måste man nästan använda en bultsax för att ta sig igenom, vilket är så grovt irriterande så man vill nästan inte ha saker i förpackningar. Jag tror seriöst att det är en sån person som jag som designar de här förpackningarna. Det skulle iallafall vara mitt mål som "förpacknings utvecklare", göra de så OMÖJLIGA att öppna som möjligt, men göra de så lätta som möjligt att packa. Jag vet inte hur många gånger jag har skadat mig på de här förpackningarna. Klantig? Yes, men det är inte mitt fel så fort man ska klippa i förpackningen så blir de uppklippta kanterna SYLVASSA.

Det jag undrar mest är nog, hur fan tänker man som "förpacknings utvecklare" när man designar en förpackning som ska packas lätt innan de skickar varan till affären men ska vara helt omöjliga att öppna när kunden får varan? It makes no sense!! Det är oftast elektronikprylar som man oftast har problem med, där envisas de med att packa ner hörlurar i de mest omöjliga förpackningar!! Jag har ofta varit nära på och ha sönder varan jag har köpt pga den jävla förpackningen. Det ska fan inte vara ett jävla projekt att öppna en förpackning, det ska gå på max 10 sekunder, inte 10 minuter! Jag tror jag vet också varför det tar sån tid, det är plastens fel. Det är ingen sån mjukplast utan det är hårdplast som vanliga saxar knappt klarar att klippa igenom.
VARFÖR KAN DE INTE PACKA NER DE I LÅDOR SOM DE GÖR MED ALLT ANNAT?!?!
Jag menar, en dator kommer inte i en plastförpackning? Den kommer i en låda, en iPod kommer i en liten låda, men det gör fan inte tillbehören till de här grejerna. Utan de ska då envisas med att använda den här jävla hårdplasten. Det är som de inte VILL att folk ska köpa tillbehör, ungefär som: "Han har en dator, du skulle bara VÅGA köpa hörlurar till den!" It makes no sense!

Jag måste nog lugna ner mig nu, det börjar spåra ur här.

tisdag 23 december 2008

Bok Status

Ja, en blogg är inte en blogg om den inte har några orelevanta inlägg som inte har NÅGOT att göra med bloggen. Så jag kommer under a regular basis lägga upp ett inlägg gällande min bok som jag håller på att rekonstruera med. De här inläggen kommer antagligen vara relativt korta med tanke på vad som finns och säga om den. Jag kanske till och med lägger upp lite smakprov på den, men det får bli när jag är på någorlunda slutändan på boken. Med andra ord, det kommer ta sin tid innan smakproven kommer.

Som sagt, statusen är att jag har rekonstruerat ca trettio sidor av boken av 150 sidor. Jag har fått frågan hur jag kan rekonstruera något som jag inte har. Mjo för när något försvinner ifrån datorn så kan man inte komma ihåg vad man har lagt ner flera månader på. Jag kommer nog få en del skrivande gjort ikväll, men jag går sakta men säkert fram.

Julen, påtvingad köpglädje?

Ja, imorgon är det julafton och eftersom vi är så jävla hypade över det, sätter man en stor press på sin omgivning med presenter och liknande. Det är som o hälla pengar i en dokument förstörare för inget som man får varar särskilt länge. Men som de säger, det är ju tanken som räknas när man ger bort något. Njae jag tror inte alltid det, inte när tanken är "så dyrt som möjligt och så mycket som möjligt", det är ingen bra tanke och jag ser många som tar det beslutet när de är ute och handlar julklappar.

När jag handlar julklappar så försöker jag tänka på om personen ifråga behöver den här presenten? Är den användbar för den här personen? Om man tänker så försvårar man sin julklappshandling rejält eftersom alla säger "åååh nej du behöver inte köpa nått till mig blablabla" It's the infamous omvänd psykologi i allra högsta grad. För de säger egentligen, köper du inget så blir jag missnöjd. jag har funderat på att inte köpa några julklappar alls, men jag hatar att vara "the bad guy" så jag är la mer eller mindre tvingad av mig själv.

Många ser julen också som en möjlighet att få vad de vill ha, till exempel de som bara får pengar. Eller bortskämda ungar som äntligen kan gnälla till sig i princip vad de vill. Jag hatar när folk är så giriga och bara tänker på vad de får och inte på de som ger dem "sakerna". Fast de värsta är ju de som blir missnöjd när de väl FÅR saker!! Dem vill man ju bara slå ner dom med en spade eller liknande. Om du har fått en sak, VAR NÖJD OCH SLUTA GNÄLL. Va glad att du ens FÅR något, det finns fan folk som inte får nått alls eller ens vet vafan en present är. Fine, om du får två likadana presenter har du inget val i princip, men för guds skull ta något liknande om du byter ut det!

Det är det julen är till för ungefär, ge presenter/få presenter. Det är ingen som tänker på att fira med familjen, eller ens träffa dem, nej det är presenterna som gäller. Varje dag hör jag folk som gnäller, "uh ger mig aldrig nått, så jävla snål" eller "jag får aldrig något det är så jävla dåligt" Var fan glad över att du ens firar jul, det är fan något speciellt, det är inte ofta radion får en anledning att minska antalet låtar i deras spellista till ungefär 5 jul låtar som spelas om och om igen. Det är inte vanligt att man träffar nästan hela släkten på en och samma dag. Det är en speciell dag/högtid för oss sk kristna.

Bottomline, man borde inte tänka på vad man får, utan vad man ger, eller hur det går till. Jag själv, är i ett desperat läge just nu, jag vet inte riktigt vad jag ska köpa till min nuvarande flickvän, vilket får mig att hamna i den situationen som jag nämnde innan. Så idag, hoppas jag att jag kan få något tips om vad jag ska köpa. Hon är den enda jag tänker köpa något till eftersom alla envisas med att säga "Nä, du behöver inte köpa något till mig." Nä, då blir det inget, jag tänker inte anstränga mig för någon som inte uppskattar det, känns väldigt onödigt. Oj, nu blev det väldigt mycket text här bäst att avsluta.

Jag, Victor Bexell önskar er alla en trevlig Jul och hoppas att ni inte tänker på vad ni ska få utan vad ni ska ge istället.

Introduktion

Jaha, ska jag verkligen börja skriva igen? Är det verkligen värt det? Ja, det äre la antar jag, har inget bättre för mig. Troligtvis kommer jag sluta efter ett tag pga tappat intresse och så kommer jag tillbaka några månader senare. Jag antar att det är så det är. Men aja, vad har hänt sen...augusti?! Oj, lite längre än vad jag hade väntat mig.. Iallafall, det har hänt en massa iallfall.

Jag har upptäckt att jag är en ganska arg person, klagar på det mesta och har en allmän negativ inställning till det mesta, man kan nästan kalla mig för pessimist, eller hur fan det nu stavas, rentav cynisk, men det är inte mitt fel att hela min omgivning har varit cynisk och som man säger. man blir den man umgås med. Ja, eller sin omgivning kalla det vafan ni vill men sån är jag.

Vad gör då en cynisk och negativ person på dagarna då? Sitter jag och surar och tar fram det negativa ur allt som sägs till mig? Ja, det gör jag. It makes me feel accomplished. Någon måste ju klaga, för det är alltid någon som ska klaga på det man gör, det är oundvikligt, det finns ALLTID en. Jag är bara negativ mot....det mesta som stör mig på något sätt. Om inte jag har något att klaga på så dör jag lite på insidan, det känns inte bra och jag blir frustrerad och väldigt arg. Jag gnäller kan man också säga, men det är upp till ni som orkat läsa så långt utan att tänka "gnällspik". Jag bryr mig egentligen inte om det är någon som läser detta eller inte eftersom jag vill bara skriva av mig eftersom det är lättare än att säga det till en enskild person, eftersom jag sluddrar lätt och har svårt att få fram allting på en gång. Så stopp the gnälling and fortsätt läs om ni orkar.

Jag brukar vara en ganska trevlig person i verkliga livet, social, pratar extremt mycket enligt vissa men jag är snäll och menar absoulut inget illa med det jag säger. Så hur kan jag vara så cynisk och negativ mot allt och alla? För jag har lärt mig att alltid se det negativa i saker, det hjälper mig få perspektiv på saker, och om jag har fel så får jag en glad överraskning. När folk säger att man ska se det positiva ur saker så blir jag...sur och säger därför ingenting utan håller inne cyniska Victor, för jag orkar allvarligt talat inte kasta mig in i diskussioner (stavning?). Det blir oftast så att det är bara jag som tycker en sak och man är...motsatsen till majoritet och eftersom vi är en demokrati och alla som jag känner är uppväxta med det, så vinner majoriteten. Så nej, jag orkar inte kasta mig in i meningslösa strider. Man kan nästan säga att jag är konflikträdd, men det är jag verkligen inte, om jag väl är inne i en diskussion så drar jag mig nog inte ut i första hand, om den inte blir utdragen och upprepande, för jag hatar verkligen att upprepa mig själv. Vilket jag oftast gör eftersom jag egentligen är ganska snäll, men bara till en viss gräns

Vad gör jag när jag inte gnäller, klagar, kalla det vad ni vill? Inte så mycket egentligen, jag skriver en bok eller rättare sagt, rekonstruerar min förra bok som gick förlorad i ett datorhaveri. Jag har kommit till sida 30 nu och det återstår 120 sidor. Historien är på ett sätt relaterad hur jag kände mig när jag gick i mellan-lågstadiet men det orkar jag inte gå in på så här sent, det rinner ur ögonen ungefär. Det är en av mina sk fritidtsaktiviteter, jag försöker väl komma ut någon gång ibland men det är väl ganska sällan med tanke på hur mycket alla andra är ute. Jag var innan en väldigt dedikerad WoW spelare, men har tappat suget för spelet då jag har insett att det slösar väldigt mycket tid och ja det är bara allmänt tråkigt. Annars är det väl musik och film som gäller för mig, jag är väldigt intresserad av film mest.

Nej, nu ska jag inte plåga er med mer text, denna bloggen kommer nu endast innehålla saker jag finner störande och lite av mitt liv ifall jag känner för det.